Nytt om immaterialrett (2)
Invändning mot registrering av varumärket «FALLOUMI» från innehavaren av EU-kollektivmärket «HALLOUMI», PMÖÄ 5507-20
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har i ett avgörande, efter invändning av Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi (innehavare av EU-kollektivmärket «HALLOUMI»), bedömt att det registrerade varumärket «HALLOUMI» för produkttypen ost inte utgör hinder mot att, i samma varumärkesklass (nr 29), registrera varumärket «FALLOUMI» för produkttypen falafel. I målet framhöll PMÖD inledningsvis att omsättningskretsen för bedömningen var konsumenter i allmänhet som kunde anses vara normalt informerade och skäligen upplysta. Vidare ansåg PMÖD, i likhet med PMD, att det inte var visat att «HALLOUMI» hade sådant anseende i den mening som avses i artikel 9.2 c i EU:s varumärkesförordning och att «HALLOUMI» därför inte kunde anses åtnjuta ett utökat skydd (s k förstärkt känneteckenskraft). Vad gällde förväxlingsbarhet instämde PMÖD vidare med PMD om att det i sig fanns en hög grad av märkeslikhet mellan «HALLOUMI» och «FALLOUMI». Däremot, i fråga om varuslagslikheten, framhöll PMÖD att ost respektive falafel, vilka båda var livsmedel som kunde konsumeras direkt, inte kunde anses vara att betrakta som substitut till köttprodukter och därmed till viss del vara konkurrerande varuslag. Istället var dessa varuslag sådana som enligt PMÖD snarare kunde anses komplettera varandra. Vidare slog PMÖD fast att «HALLOUMI» numera kunde anses ha låg särskiljningsförmåga, däribland då «HALLOUMI» på senare tid även kommit att användas som en generell benämning på en viss typ av ost, exempelvis som ingrediens i recept. Sammantaget så menade PMÖD att «FALLOUMI» inte var förväxlingsbart med «HALLOUMI», och att sådant hinder mot registrering inte förelåg.
Se avgörandet i dess helhet här: https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/patentochmarknadsoverdomstolen/avgoranden/2021/pmoa-5507-20.pdf
Riksåklagaren överklagar dom om upphovsrättsbrott till HD, AMR 1534-22
Riksåklagaren har överklagat en dom av Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), där PMÖD ogillade stora delar av åtalet, till Högsta domstolen (HD). Saken rör upphovsrätt till tv-sändningar och olovligt innehav av avkodningsutrustning. Riksåklagaren menar att det är av vikt för rättstillämpningen att HD klargör hur begreppet tv-utsändning i 12 § internationella upphovsrättsförordningen ska tolkas när rättighetshavaren har säte i ett land utanför EU/EES som inte tillträtt Romkonventionen samt hur begreppet innehav ska tolkas i lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning. I målet hade två personer åtalats för de ska ha stått bakom ett omfattande illegalt IPTV-nätverk där TV-sändingar återutsänts till ett stort antal abonnenter runt om i världen. Riksåklagaren yrkar på att de bägge åtalade ska dömas för brott mot upphovsrättslagen och avkodningslagen samt att påföljden ska bestämmas till fängelse.
Se överklagandet i dess helhet här:
https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/verksamheten-i-hogsta-domstolen/overklaganden/amr-1534_22.pdf
Konsumentombudsmannens föreläggande till spelbolag stred mot yttrandefrihetsgrundlagen, PMÖÄ 340-21
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävde nyligen i ett avgörande Konsumentombudsmannens (KO) beslut i vilket KO inom ramen för ett pågående tillsynsärende, med stöd av en bestämmelse i marknadsföringslagen, förelagt Svenska Spel att inkomma med uppgifter om ett samarbetsavtal ingånget med TV4 avseende vissa inslag relaterade till lotteri i tv-bolagets morgonprogram. Både Svenska Spel och TV4 hade överklagat KO:s beslut och anförde att uppmaningen stred mot efterforskningsförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). PMÖD konstaterade att YGL som utgångspunkt skyddar yttranden i vilket ämne som helst, d.v.s. även reklam eller annan marknadsföring. Skyddet gäller därav även för framställningar som är av utpräglad kommersiell natur. PMÖD konstaterade vidare att myndigheter inte utan stöd i YGL får ingripa mot någon som omfattas av grundlagsskyddet, ett uttryck för den s.k. exklusivitetsprincipen. PMÖD framhöll att efterforskningsförbudet innefattar ett förbud för en myndighet att efterforska vilka som är upphovsmän eller lämnat uppgifter till en framställning i ett program, även om syftet inte är att ingripa mot dessa. Det är vidare själva sökandet som är förbjudet, oberoende av om det faktiskt finns någon som har lämnat sådana uppgifter som förbudet är ämnat att skydda. Domstolen konstaterade vidare att efterforskningsförbudet ska ges en bred tillämpning. Sammantaget fann PMÖD att KO:s föreläggande innefattade ett sökande av uppgifter om identiteten på sådana som bidragit till programmets tillkomst och om hur uppgiftslämnandet har gått till. Slutsatsen blev därför att uppmaningen stred mot efterforskningsförbudet i YGL och att KO:s beslut om föreläggande skulle upphävas.
Se avgörandet i dess helhet här:
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/patentochmarknadsoverdomstolen/avgoranden/2022/pmoa-340-21.pdf
Den s.k. giltighetspresumtionen m.m. i mål om informationsföreläggande, PMÖ 11599-21
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har i ett beslut, efter yrkande av patenthavaren ASSA ABLOY i anslutning till ett intrångsmål avseende patent, funnit att det saknades förutsättningar att meddela ett informationsföreläggande. PMÖD konstaterade att det för ett informationsföreläggande ska kunna meddelas krävs att en patenthavare visar sannolika skäl för att någon gjort patentintrång. Frågan som domstolen hade att bedöma var därmed om det förelåg sannolika skäl för att det påstådda intrånget föll under det aktuella patentets (slutbleck till låsanordning) skyddsomfång och att patentintrång därmed förelåg. Då den påstådda intrångsgöraren hade invänt att patentet i fråga var ogiltigt hade domstolen inledningsvis även att bedöma om det framstod som sannolikt att patentet var ogiltigt. I den senare frågan konstaterade PMÖD att det den s.k. giltighetspresumtionen var tillämplig, innebärandes att ett meddelat patent presumeras vara giltigt om inte annat visas, exempelvis genom nya omständigheter som inte hade beaktats under ansökningsförfarandet. PMÖD fastslog i denna fråga att sådana presumtionsbrytande omständigheter inte hade kunnat visas och att patentet därför i och för sig var giltigt. Avseende frågan om det framstod som sannolikt att den påstådda intrångsgörarens slutbleck föll under patentets skyddsomfång konstaterade domstolen att slutblecket i fråga inte hade sådana tekniska särdrag att det innefattades av det som avsågs i patentkraven och på så sätt inte föll under patentets skyddsomfång.
Se avgörandet i dess helhet här: https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/patentochmarknadsoverdomstolen/avgoranden/2022/pmo-11599-21.pdf
